Som bas för stiftelsen fungerar fastigheten på Norra Hesperiagatan 15 i Tölö, det s.k. Skyddskårshuset. I huset verkar i dag förutom flera hyresgäster ett tjugotal frivilliga försvarsföreningar eller med sådana jämförbara föreningar som stöds av Urlus-Stiftelsen.

Helsingfors Skyddskårsdistrikts nya skyddskårshus i funkisstil färdigställdes i början av 1940-talet. Bygget hade påbörjats just innan vinterkriget bröt ut, och huset innehöll utom utrymmen för staben många kontorslokaler och bostäder.

Huset ritades av arkitekten Toivo Jäntti, vars avtryck också syns i Tölö. Jäntti var den andra konstruktören av Helsingfors Olympiastadion, tillsammans med arkitekten Yrjö Lindegren.

Toivo Jänttis designbyrås plan för den blivande kontorsbyggnaden

Hösten 1944 efter fortsättningskriget upplöstes Skyddskårsorganisationen efter påtryckning av Sovjetunionen. Inom skyddskårerna hade man redan preliminärt förberett sig på en upplösning och diskuterat olika sätt att rädda organisationens egendom. Den tid som stod till buds blev dock oväntat knapp och egendomen måste regleras på bara några dagar.

Från andelslag till stiftelse

Inom Helsingfors Skyddskårsdistrikt beslöt man överföra distriktets egendom till Andelslaget Urlus som grundades med ett snabbt beslut. Den ganska skuldsatta fastigheten vid Hesperiagatan utgjorde lejonparten av egendomen. Under efterkrigstidens osäkra år visade det sig dock att överföring av skyddskårens egendom till ett andelslag som ägdes av enskilda personmedlemmar inte var en hållbar och trygg lösning.

Av dessa orsaker grundades Urlus-Stiftelsen 1951 och ersatte andelslaget.

Som stiftelse kunde Urlus förvalta sin egendom effektivare och därigenom i enlighet med sina stadgar bättre stöda föreningar i huvudstadsregionen med anknytning till försvar och idrott.

När skyddskårshuset blivit skuldfritt investerade Stiftelsen främst i nya fastigheter. Fastighetsegendomen kom de facto att under en lång tid utgöra Stiftelsens viktigaste resurs. Under 2000-talet har man systematiskt sålt fastighetsegendomen och satsat på aktier och fonder. I balansräkningen utgör i dag fastigheterna bara knappa hälften av Stiftelsens egendom.

Mot framtiden

I takt med att Stiftelsens egendom växt under decenniernas lopp har också de understöd Stiftelsen delat ut fortlöpande kunnat ökas. Denna ekonomiska expansion har möjliggjorts av en noggrann och planmässig ekonomi och egendomsförvaltning, vars garanter har varit långvariga styrelseledamöter och funktionärer med god insikt i ekonomi. På grund av sitt ursprung har Stiftelsen haft en mansdominerad förvaltning men tog ett steg mot framtiden år 2018, när den första kvinnan invaldes i styrelsen.

Stiftelsen har gett ut historiker åren 1993 och 2011.